Förankringar

Förankringsstag kan utföras som linstag eller stångstag, stångstag finns som massiva stag och självborrande ”ihåliga” stag. De kan användas som temporära eller permanenta förankringar för att överföra stora dragkrafter till jord eller berg. Exempel på användning kan vara förankring av konstruktioner mot upplyftskrafter, säkring av slänter, sponter, eller som mothåll vid test av pålars bärighet.

Exempel på olika förankringsmetoder:

  • Linstag
  • Stångstag massiva
  • Självborrande ”ihåliga” stångstag
  • Temporära förankringar
  • Permanenta förankringar

Stagborrning

Spont som utgör stödkonstruktion förankras ofta med dragstag. Dragstag kan bestå av stållinor eller stålstänger som borras ned och injekteras fast i berg eller fast jord. Vid installation av linstag och massiva stag borras först rör ned till berg eller till avsett djup varefter borrning för förankringszonen sker. Förankringszonen kan vara i berg eller i fast jord. Förankringszonen fylls med injekteringsbruk och sedan installeras linor eller massiva stag. Då injekteringsbruket härdat tillräckligt, vanligen efter 7 dagar, kan stag kontrolleras genom att de med hjälp av domkraft provspänns upp till säkerhetslast. Efter godkännande släpps stag ned till brukslast och låses.

Självborrande ”ihåliga” stag borras ned i jord och kan liksom linstag och massiva stag förankras i berg alternativt i fast jord. Självborrande stag injekteras genom att injekteringsbruk används som spolvätska vid borrning i förankringszonen. Provspänning och låsning av stag sker på liknande sätt som för linstag och massiva stag.